Enkla sockerlösningar – Jack Westling

Labbrapport – vilka livsmedel finns det enkla sockerarter i?

 

Syfte med laborationen – Att undersöka om det finns enkla sockerarter i några utvalda livsmedel.

 

Material: 250 – 300 ml bägare, provrör, kopparsulfat, natriumhydroxidlösning, värmekälla – kokplatta eller gasolbrännare, banan, apelsin, florsocker, potatis, farinsocker, äpple, strösocker, päron.

 

Hypotes:

Jag tror att äpplena, bananen, päronet, sockret, apelsinen, citronen och vindruvorna har enkla sockerarter.

Tomaten, avokadon, florsockret, potatisen och har inte enkla sockerarter.

 

Genomförande:

Vi började med att ta fram bägare och glas stav som vi sedan använde för att mosa alla de livsmedel vi haft tillgång till en för en. Vi pressade sedan ner moset ner i individuella provrör som vi skrivit livsmedlets namn på (vi tvättade pinnen och den lilla bägaren efter varje frukt eller annan sak för att minska risken för att få felkällor). Under tiden hade vi tagit fram en 500 ml bägare och fyllt upp den med vatten och satt den på en värmeplatta. Alla provrören stod stadigt i ett provrörsställ.

När det var dags att droppa i kopparsulfatlösningen så hände det inte något på många av livsmedlen, vi vet inte vad vi skulle kunna göra för att inte få felkällan som det måste ha uppstått. Efter kopparsulfatlösningen så droppa vi i natriumhydroxidlösning tills det blev mörkt himmelsblå. Bägaren var nu nästan 90ᵒC och då la vi ner alla provrör och tog bägaren till bänken där vi inspekterade färgen och skrev ner det i tabellen nedanför.

 

 

 

Slutsats: Jag gissade delvis rätt men jag hade ingen säker gissning innan vi började. Vi tror att det måste funnits en felkällor för att vi båda är väldigt säkra att det finns fruktos i citron och vi diskuterade lite med andra och med varierade i resultaten.

Livsmedel Färg
Potatis Gul
Vindruva Gul
Florsocker Blå
Apelsin Gul
Päron Roströd
Avokado Roströd
Äpple Roströd
Strösocker Blå
banan Grön
Tomat Gul
Citron Blå
Paprika Roströd

 

 

Elektroner i rörelse – Jack Westling

 

Övergripande fråga: Hur fungerar statisk elektricitet och vad beror statisk elektricitet på?

 

Statisk elektricitet uppstår när två ytor lämnar varandra, då dras elektronerna från den ena ytan till den andra och då får den ena ytan som tog emot de negativt laddade elektronerna ett överskott och då dras ytan med negativt överskott till ytor där det finns positiva laddningar. Att det finns negativa laddningar där man vill sätta fast den gör inget för att den ytan med överskott slår ut elektronerna i det man vill sätta fast den i och för att elektronerna i väggen nu puttats bort så kan t.ex. ballongen dras till de kvarstående positiva laddningarna. Statisk elektricitet beror på att elektronerna hoppar.

  1. Ballong mot ytor

Behöver: Ballong

Gnid en uppblåst ballong mot ditt hår. Försök att sätta fast den mot väggen eller någon annan stans.

När vi gnuggat ballongen mot någons hår och förde den mot en vägg (både trä och metall) så fastnade den.

 

 

  1. Reagerar papper på statisk elektricitet?

Behöver: små silkespappersbitar, plastlinjal och en ylletrasa.
Riv papperet i små, små bitar. För linjalen mot pappersbitarna.
Gnugga linjalen ordentligt med ylletyget och för linjalen åter igen mot pappersbitarna.

När vi gnuggat linjalen mot yllestrasan och förde linjalen ovanför silkes papperna så drogs pappersbitarna mot linjalen.

 

  1. Reagerar mannagryn med statisk elektricitet?

Behöver: Plastlinjal, lite mannagryn och en ylletrasa.
Lägg upp lite mannagryn på ett papper. Gnugga linjalen ordentligt med ylletyget och doppa ner mot mannagrynen. Titta på linjalen under någon minut.

Efter man gnuggat ylletrasan mot linjalen och höll/doppa i mannagrynen så fastnade kornen på linjalen.

 

 

  1. Vad händer när samma laddning stöter på varandra?

behöver: 2 plastlinjaler, ett snöre, ett stativ och en ylletrasa.

Häng upp linjalen på ett stativ så att linjalen hänger fritt. Gnugga linjalen med en ylletrasa. Gnid också den andra linjalen med en ylletygbit och håll den intill den förra. Vad händer?

Det som händer är att de puttar ifrån varandra för att de båda linjalerna laddades upp på samma sätt vilket ger dem samma laddning och de gör så att dom stöts iväg istället för att dras samman.

 

 

  1. Titta på filmen. Beskriv vad som händer och försök att förklara varför det blir så.

 

När dom gnuggade kattskinnet mot ebonitstaven så laddades staven upp, sedan när de förde den mot en tunn stråle matolja så hände inget men när de förde ebonitstaven mot vattnet drogs vattnet mot staven. Det hände inget när de förde den mot matoljan för att den inte är polär som vattnet är. Vattnet drogs alltså för att den är polär vilket är att ena sidan av molekylen är plus laddad och andra sidan negativt laddad.

 

 

  1. Gnugga John Travoltas ena ben mot mattan ett tag. Rikta hans finger mot dörrhålet. Varför blir det som det blir?

När man gnuggar gubbens skor mot mattan så drar man bort elektroner från mattan och sedan när man för fingret mot dörrhandtaget som är en ledare (metall) i det här exemplet så förs elektronerna till dörren, ju större överskott ju starkare blev den elektriska kraften och har längre räckvidd.

 

 

  1. Klicka i så att du ser alla laddningar. Gnugga ballongen mot tröjan. För därefter ballongen mot väggen. Vad händer?
    För därefter ballongen tillbaka mot tröjan. Vad händer?

När man gnuggar ballongen mot tröjan så ser man att man drar bort elektronerna från tröjan, när man för ballongen med negativt överskott mot väggen så stöts elektronerna i väggen bort för att de har samma laddning och de positiva laddningarna som inte puttades bort i väggen är kvar och det gör så att ballongen fastnar på väggen. När man drar ballongen tillbaka till tröjan så fastnar den där också för att när man gnuggade ballongen mot tröjan så överförde man ju elektronerna till ballongen så att det bara är positiva kvar, och de drars samman för att de har olika laddningar.

Elektroner i rörelse

  1. En statisk uppblåsbar ballong, fastnar på gipsvägg, glas och liknade metall. Men inte på textiler.
  2. Plastlinjal gniden mot kattskinn tog upp små bitar av silkespapper snabbt.
  3. Silkespapper plastlinjal, mannagryn och kattskinn. Vi gnuggade linjalen mot kattskinnet och höll linjalen över då sög linjalen upp mannagrynet sedan lär vi linjalen vara i
  4. 2 plastlinjaler, sax, snöre, kattskinn. Vi gjorde linjalerna statiska med hjälp av att gnida kattskinnet mot linjalen och hängde upp den ena linjalen på ett stativ med hjälp av ett snöre. Man kunde styra linjalen på snöret med hjälp av det andra och det blev nästan magnetiskt.
  5. När man hällde på vatten på den statiskladdade linjalen och då drogs vattnet till linjalen för att vatten är en jonförening.
  6. för att metallen leder strömmen så at han får en stöt.
  7. Ballongen är redan fylld med massa minusmolekyler från tröjan och därmed stöter den bort minus molekylerna i väggen när man drar den till väggen. Den minusladdade ballongen fastnar även på den plusladdade tröjan.

Vad betyder statisk elektricitet och vad beror det på? Statisk elektricitet är en blandning mellan plusladdade och minusladdade atomer, varför det blir en statisk laddning är för att det finns mer elektroner.  Som t ex när det är två föremål som gnids mot varandra, och det är därför en ballong fastnar på en vägg efter man gnidit den i håret. Och då blir elektronerna i ballongen negativt laddade. Varför ballongen fastnar på väggen efter att man gnidit den i håret är för att det är två föremål som varit i kontakt som sedan åtskiljs. Då har ballongen tagit upp elektronerna från i (i detta fall) håret och får mer elektroner i sig, därför fastnar den på väggen.

Jonförening eller molekylförening – Jack

Jonförening eller molekylförening

 

Vad som behövs:

Socker, Koksalt, Druvsocker, T-röd, Matolja, Ammoniumklorid,( Salmiak), Amylos (Majsstärkelse), Kalciumfosfat, (Gips), Natriumvätekarbonat, Paraffinolja, Äppeljuice.

Bägare, Doppelektrod, Skedar, Tratt, Vatten, Urglas, Termometer, Våg, Mätglas.

 

Utförande:

Förbered bägarna eller bägaren genom att rengöra dem med vatten (kan vara ämnen från andra experiment) hälla sedan 100 ml av vätskan som ska testas direkt i bägaren eller om det är i pulver form så häll i 100 ml vatten och lös ämnet/pulvret. Försök att ha vattnet i samma temperatur för att få mer exakta resultat varje försök, runt 20*C -30*C, därför är det bra att ha en termometer.

Ta sedan doppelektroden och se till så att de två stavarna inte nuddar varandra, och för den ner i bägaren, rör om lite med doppelektrodens stavar och observera om den börjar att lysa. Börjar det lysa har doppelektroden koppling mellan stavarna för att vätskan eller lösningen som doppelektroden är i är en jonförening och dess elektroner för elektricitet och för elektriciteten från den ena staven till den andra så att det blir en sluten krets. Torka stavarna och testa flera gånger för att få ett säkrare resultat.

Tvätta noggrant bägaren igen och gör om testerna på liknande sätt på alla andra ämnena.

Om något av de ämnena som inte var flytande har svårt att lösa sig kan man testa ha varmare vatten i bägaren.

 

Resultat:

Skriv vad som hände, vilka som var jonföreningar och vilka som var molekylföreningar och vad som kunde gått bättre genom en tabell.

Laboration, Linn

Laboration                                                                                                  Linn Jansson 8F

Inledning: Jag ska testa om salt och socker utblandat i vatten kan leda ström med hjälp utav dopelektroner och ett batteri.

Hypotes: Från början trodde jag verkligen inte att salt i vatten skulle kunna leda ström, jag tyckte det lät väldigt otrovärdigt eftersom salt är liksom bara salt och jag hade aldrig hör talas om att det kunde leda ström. Men eftersom jag kom fram till att salt kan leda ström så nu har jag lärt mig något nytt.

Metod: Börja med att ta fram allt material som behövs för att utföra experimentet, 3 msk koksalt, 3 msk socker, två bägare med 100ml vatten i, sked, två dopelektroner, och ett batteri. Häll i saltet och sockret i varsin bägare och rör om med en sked. Fäst dopelektronerna i batteriet med glödlampan och för i bägaren med saltblandningen. Gör exakt samma sak med sockerblandningen.

Resultat: När man förde i dopelektronerna i bägaren med saltblandningen började glödlampan ovanför batteriet att lysa.

Slutsats: Alltså har det blivit en elektriskledning, därmed är salt en jonförening eftersom det leder ström. Alla lösningar som leder ström är jonföreningar. Och socker är inte en jonförening för att det inte leder ström, utan en molekylförening för att den inte leder ström och alla lösningar som inte leder ström är då molekylföreningar.

laboration

Laboration

Övergripande fråga: Är det en jonförening eller en molekylförening?

 

Material:

Doppelektron

Bägare

Äppeljuice/t-röd/ Paraffinolja

Utförande:

1.börja att ta fram allt material

  1. sedan häller du upp lite vätskan i en bägare
  2. sedan tar du doppelektronen och doppar ner i bägaren

4.titta om lampan lyser och sedan svarar du på den övergripande frågan.

 

Laboration

Övergripande fråga: Är det en jonförening eller en molekylförening?

 

Material:

Doppelektron

Bägare

Vatten

sked

Socker/Koksalt/Druvsocker/ , Ammoniumklorid,( Salmiak)/Amylos ( Majsstärkelse)/ Kalciumfosfat, ( Gips)/Natriumvätekarbonat

Utförande:

1.börja att ta fram allt material

  1. sedan tar du vatten och häller det i bägaren.
  2. häll i pulvret/ämnet i bägaren.
  3. ta en sked och blanda.
  4. sedan tar du doppelektronen och doppar ner i bägaren

6.titta om lampan lyser och sedan svarar du på den övergripande frågan.