Enkla sockerlösningar – Jack Westling

Labbrapport – vilka livsmedel finns det enkla sockerarter i?

 

Syfte med laborationen – Att undersöka om det finns enkla sockerarter i några utvalda livsmedel.

 

Material: 250 – 300 ml bägare, provrör, kopparsulfat, natriumhydroxidlösning, värmekälla – kokplatta eller gasolbrännare, banan, apelsin, florsocker, potatis, farinsocker, äpple, strösocker, päron.

 

Hypotes:

Jag tror att äpplena, bananen, päronet, sockret, apelsinen, citronen och vindruvorna har enkla sockerarter.

Tomaten, avokadon, florsockret, potatisen och har inte enkla sockerarter.

 

Genomförande:

Vi började med att ta fram bägare och glas stav som vi sedan använde för att mosa alla de livsmedel vi haft tillgång till en för en. Vi pressade sedan ner moset ner i individuella provrör som vi skrivit livsmedlets namn på (vi tvättade pinnen och den lilla bägaren efter varje frukt eller annan sak för att minska risken för att få felkällor). Under tiden hade vi tagit fram en 500 ml bägare och fyllt upp den med vatten och satt den på en värmeplatta. Alla provrören stod stadigt i ett provrörsställ.

När det var dags att droppa i kopparsulfatlösningen så hände det inte något på många av livsmedlen, vi vet inte vad vi skulle kunna göra för att inte få felkällan som det måste ha uppstått. Efter kopparsulfatlösningen så droppa vi i natriumhydroxidlösning tills det blev mörkt himmelsblå. Bägaren var nu nästan 90ᵒC och då la vi ner alla provrör och tog bägaren till bänken där vi inspekterade färgen och skrev ner det i tabellen nedanför.

 

 

 

Slutsats: Jag gissade delvis rätt men jag hade ingen säker gissning innan vi började. Vi tror att det måste funnits en felkällor för att vi båda är väldigt säkra att det finns fruktos i citron och vi diskuterade lite med andra och med varierade i resultaten.

Livsmedel Färg
Potatis Gul
Vindruva Gul
Florsocker Blå
Apelsin Gul
Päron Roströd
Avokado Roströd
Äpple Roströd
Strösocker Blå
banan Grön
Tomat Gul
Citron Blå
Paprika Roströd

 

 

Elektroner i rörelse – Jack Westling

 

Övergripande fråga: Hur fungerar statisk elektricitet och vad beror statisk elektricitet på?

 

Statisk elektricitet uppstår när två ytor lämnar varandra, då dras elektronerna från den ena ytan till den andra och då får den ena ytan som tog emot de negativt laddade elektronerna ett överskott och då dras ytan med negativt överskott till ytor där det finns positiva laddningar. Att det finns negativa laddningar där man vill sätta fast den gör inget för att den ytan med överskott slår ut elektronerna i det man vill sätta fast den i och för att elektronerna i väggen nu puttats bort så kan t.ex. ballongen dras till de kvarstående positiva laddningarna. Statisk elektricitet beror på att elektronerna hoppar.

  1. Ballong mot ytor

Behöver: Ballong

Gnid en uppblåst ballong mot ditt hår. Försök att sätta fast den mot väggen eller någon annan stans.

När vi gnuggat ballongen mot någons hår och förde den mot en vägg (både trä och metall) så fastnade den.

 

 

  1. Reagerar papper på statisk elektricitet?

Behöver: små silkespappersbitar, plastlinjal och en ylletrasa.
Riv papperet i små, små bitar. För linjalen mot pappersbitarna.
Gnugga linjalen ordentligt med ylletyget och för linjalen åter igen mot pappersbitarna.

När vi gnuggat linjalen mot yllestrasan och förde linjalen ovanför silkes papperna så drogs pappersbitarna mot linjalen.

 

  1. Reagerar mannagryn med statisk elektricitet?

Behöver: Plastlinjal, lite mannagryn och en ylletrasa.
Lägg upp lite mannagryn på ett papper. Gnugga linjalen ordentligt med ylletyget och doppa ner mot mannagrynen. Titta på linjalen under någon minut.

Efter man gnuggat ylletrasan mot linjalen och höll/doppa i mannagrynen så fastnade kornen på linjalen.

 

 

  1. Vad händer när samma laddning stöter på varandra?

behöver: 2 plastlinjaler, ett snöre, ett stativ och en ylletrasa.

Häng upp linjalen på ett stativ så att linjalen hänger fritt. Gnugga linjalen med en ylletrasa. Gnid också den andra linjalen med en ylletygbit och håll den intill den förra. Vad händer?

Det som händer är att de puttar ifrån varandra för att de båda linjalerna laddades upp på samma sätt vilket ger dem samma laddning och de gör så att dom stöts iväg istället för att dras samman.

 

 

  1. Titta på filmen. Beskriv vad som händer och försök att förklara varför det blir så.

 

När dom gnuggade kattskinnet mot ebonitstaven så laddades staven upp, sedan när de förde den mot en tunn stråle matolja så hände inget men när de förde ebonitstaven mot vattnet drogs vattnet mot staven. Det hände inget när de förde den mot matoljan för att den inte är polär som vattnet är. Vattnet drogs alltså för att den är polär vilket är att ena sidan av molekylen är plus laddad och andra sidan negativt laddad.

 

 

  1. Gnugga John Travoltas ena ben mot mattan ett tag. Rikta hans finger mot dörrhålet. Varför blir det som det blir?

När man gnuggar gubbens skor mot mattan så drar man bort elektroner från mattan och sedan när man för fingret mot dörrhandtaget som är en ledare (metall) i det här exemplet så förs elektronerna till dörren, ju större överskott ju starkare blev den elektriska kraften och har längre räckvidd.

 

 

  1. Klicka i så att du ser alla laddningar. Gnugga ballongen mot tröjan. För därefter ballongen mot väggen. Vad händer?
    För därefter ballongen tillbaka mot tröjan. Vad händer?

När man gnuggar ballongen mot tröjan så ser man att man drar bort elektronerna från tröjan, när man för ballongen med negativt överskott mot väggen så stöts elektronerna i väggen bort för att de har samma laddning och de positiva laddningarna som inte puttades bort i väggen är kvar och det gör så att ballongen fastnar på väggen. När man drar ballongen tillbaka till tröjan så fastnar den där också för att när man gnuggade ballongen mot tröjan så överförde man ju elektronerna till ballongen så att det bara är positiva kvar, och de drars samman för att de har olika laddningar.

Jonförening eller molekylförening – Jack

Jonförening eller molekylförening

 

Vad som behövs:

Socker, Koksalt, Druvsocker, T-röd, Matolja, Ammoniumklorid,( Salmiak), Amylos (Majsstärkelse), Kalciumfosfat, (Gips), Natriumvätekarbonat, Paraffinolja, Äppeljuice.

Bägare, Doppelektrod, Skedar, Tratt, Vatten, Urglas, Termometer, Våg, Mätglas.

 

Utförande:

Förbered bägarna eller bägaren genom att rengöra dem med vatten (kan vara ämnen från andra experiment) hälla sedan 100 ml av vätskan som ska testas direkt i bägaren eller om det är i pulver form så häll i 100 ml vatten och lös ämnet/pulvret. Försök att ha vattnet i samma temperatur för att få mer exakta resultat varje försök, runt 20*C -30*C, därför är det bra att ha en termometer.

Ta sedan doppelektroden och se till så att de två stavarna inte nuddar varandra, och för den ner i bägaren, rör om lite med doppelektrodens stavar och observera om den börjar att lysa. Börjar det lysa har doppelektroden koppling mellan stavarna för att vätskan eller lösningen som doppelektroden är i är en jonförening och dess elektroner för elektricitet och för elektriciteten från den ena staven till den andra så att det blir en sluten krets. Torka stavarna och testa flera gånger för att få ett säkrare resultat.

Tvätta noggrant bägaren igen och gör om testerna på liknande sätt på alla andra ämnena.

Om något av de ämnena som inte var flytande har svårt att lösa sig kan man testa ha varmare vatten i bägaren.

 

Resultat:

Skriv vad som hände, vilka som var jonföreningar och vilka som var molekylföreningar och vad som kunde gått bättre genom en tabell.

DNA

Vad är DNA?

Frågor: Hur kommer det sig att vi människor, djur och växter ser så annorlunda ut?

Hur är informationen lagrad?

Hur är DNA uppbyggt?

Var finns DNA?

Svar: Det är för att allt DNA är olika uppbyggt. Allt DNA är uppbyggda av fyra olika kvävebaser A=Adenin, T=Tymin, C=Cytosin och G=Guanin. Kvävebaserna är alltid ihopsatt

dna-1020670_960_720

bildkälla: Tumisu CC0 Public Domain

a med en speciell kvävebas: T med A och C med G. De här kvävebaserna bygger upp DNA molekylen. Det är som pusselbitar består alltid av samma. Kvävebaser sitter med en dubbel helix som består av proteiner.

DNA finns i allt som är en organism. Organism är en levande varelse med en egen ämnesomsättning/ en biologisk enhet som kan föröka sig eller föra över genetiskt material. Dna-molekylen finns i identiska kopior i varje cell i en organism. Det betyder att allt som är en organism har DNA i sig. Informationen är lagrad i tre olika steg. Steg 1 Transkriptionen kopieras en gens sekvens av nukleotider i en DNA- molekyl till en motsvarande sekvens i en RNA- molekyl. Steg 2 Transporteras RNA- molekylen från cellkärnan till ribosomerna i cell där proteintillverkning ska äga rum. Steg 3 (sista steget) Paras varje kodon i mRNA- molekylen ihop meden viss version av en tRNA- molekyl som bundits med en aminosyre- molekyl av rätt sort.

Begrepp: Transkriptionen= Är den process med genetisk information i cellens DNA översätts till information i RNA.

RNA= Riobonukleinsyra är en makromolekyl som finns i alla levande organismer, men finns mest i kortlevande molekyler som en del virus, t.ex. hiv. DNA har en dubbelhelix och det har inte RNA därför lever kortlevande molekyler kortare än de molekyler som har ett DNA.

Ribosomerna är de enzymer i cellerna där långa kedjor av aminosyror bildas och utgör de centrala steget i proteinsyntesen.

mRNA= det är mRNA- molekylerna som informationen i cellkärnans DNA förs över till riobsomerna. ( mRNA = Budbärar- RNA)

tRNA= som har till uppgift att transportera- RNA- molekylen till ribosomerna i cellen för att användas i proteinsyntessen.

Aminosyre är en kemisk förening som både amingrupp och en karboxylgrupp (20 aminosyror som proteiner vanligtvis består av)

Proteinsyntesen= är den process i cellen som tillverkar proteiner.

Nukleotider= är den molekylära byggstenar som DNA och RNA är uppbyggda av.

Eleonora och Jack 8G